Varje minut räknas. Det är inte en kliché – det är fysiologi. Vid ett hjärtstopp minskar chansen att överleva med sju till tio procent för varje minut som går utan hjärt-lungräddning. Räddningstjänstens genomsnittliga insatstid i Sverige är åtta till tolv minuter. Det är en ekvation som gör utbildad personal på plats till den enskilt viktigaste faktorn för om en person överlever.
Det är anledningen till att första hjälpen och HLR inte är ett trevligt komplement till ett välskött företag. Det är en fråga om liv och död – och i många fall en lagstadgad skyldighet.
Vad lagen kräver
Arbetsmiljölagen (AML) ålägger arbetsgivaren att organisera arbetet på ett sätt som förebygger ohälsa och olycksfall. I detta ingår ett ansvar för att det finns rutiner och kompetens för att hantera akuta situationer.
Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2020:1 (Arbetsplatsens utformning) specificerar detta mer konkret: arbetsgivaren ska se till att det finns möjlighet att ge första hjälpen och att utrustning för detta finns tillgänglig. Vad som krävs beror på verksamhetens karaktär och riskprofil.
För verksamheter med förhöjd olycksrisk – industri, bygg, lager, verkstad – är kraven mer ingående. Men även kontorsverksamheter och serviceföretag har ett grundläggande ansvar som inte alltid uppfylls.
Socialstyrelsen och MSB ger vägledning kring miniminivåer för första hjälpsberedskap, och de flesta branschorganisationer har egna riktlinjer som kompletterar lagstiftningens generella krav.¹
Skillnaden mellan första hjälpen och HLR
Begreppen används ibland synonymt men är inte samma sak.
Första hjälpen är ett bredare begrepp som inkluderar alla omedelbara åtgärder som vidtas för att rädda liv, förebygga försämring och lindra lidande tills professionell vård kan ta över. Det inkluderar hantering av sårskador, brännskador, chock, medvetslöshet, förgiftning och andra akuta tillstånd.
HLR – hjärt-lungräddning är den specifika tekniken för att upprätthålla cirkulation och andning vid hjärtstopp, bestående av bröstkompressioner och inblåsningar i kombination med tidig defibrillering med hjärtstartare (AED).
Båda kompetenserna behövs. En arbetsplats med personal utbildad i HLR men inte i grundläggande sårbehandling – eller omvänt – har luckor i sin beredskap.
Vad händer vid ett hjärtstopp
För att förstå varför utbildning och tidig insats är avgörande är det värt att förstå vad som händer i kroppen vid ett hjärtstopp.
Hjärtat slutar pumpa blod. Utan cirkulation slutar hjärnan ta emot syre inom sekunder. Medvetslösheten inträder omedelbart. Efter fyra till sex minuter utan syretillförsel börjar hjärncellerna ta oåterkallelig skada.
Bröstkompressioner vid HLR ersätter inte hjärtats funktion – de upprätthåller en minimal cirkulation som håller hjärncellerna vid liv tillräckligt länge för att en defibrillering ska kunna återställa hjärtrytmen. Utan kompressioner sjunker chansen för lyckad defibrillering dramatiskt för varje minut.
Det är anledningen till att Kedjan som räddar liv – det begrepp som används av Hjärt-Lungfonden och European Resuscitation Council (ERC) – beskriver en sekvens där varje länk är kritisk: tidig igenkänning och larm, tidig HLR, tidig defibrillering, tidig avancerad sjukvård.
De tre första länkarna är sådana som vem som helst med rätt utbildning kan tillhandahålla.
Hjärtstartaren – utrustning som räddar liv
En automatisk extern defibrillator (AED) är en portabel apparat som analyserar hjärtrytmen och levererar en elektrisk stöt för att återställa normal rytm vid ett hjärtstopp orsakat av ventrikelflimmer eller ventrikeltakykardi.
Moderna AED:er är utformade för att kunna användas av lekmän. De ger röstinstruktioner steg för steg, analyserar rytmen automatiskt och levererar stöten utan att användaren behöver fatta ett medicinskt beslut.
Regler för AED på arbetsplatsen
Det finns i dag inget generellt lagkrav på att arbetsplatser ska ha en hjärtstartare, men Socialstyrelsen och MSB rekommenderar det starkt för platser med hög personkoncentration eller långt till ambulans. Flera kommuner och regioner har aktiva program för att öka antalet AED:er på offentliga platser och arbetsplatser.
Att ha en AED utan att personalen vet var den finns och kan använda den är av begränsat värde. Utbildning i AED-användning bör kopplas till HLR-utbildningen och ingå i arbetsplatsens första hjälpen-beredskap.
Registrering i Svenska HLR-rådet
AED:er bör registreras i det nationella registret över hjärtstartare som administreras av Svenska HLR-rådet (hlr.nu). Registreringen gör att SOS …